Polisen filmar från luften över torvtäkten vid Grimsås mosse i Västra Götaland. Kamerabevakning med drönare vid Grimsås mosse handlar inte om långsiktig övervakning av platsen, utan om att dokumentera vad som sker i stunden och samla material som kan hålla i en förundersökning. Filmen ska visa vem som gjorde vad, när det hände och var på området.
Sedan aktionerna började i slutet av juli har omkring 40 personer kopplats till händelserna, med ungefär 120 brottsmisstankar. Det är en volym som gör dokumentationen till själva knäckfrågan: utan bevis som binder en enskild person till en enskild handling stannar de flesta av misstankarna på papperet.
Aktionerna som fick polisen att lyfta drönarna
Aktivistgruppen Återställ Våtmarker inledde sina aktioner mot torvtäkten den 28 juli. Metoderna har varit fysiska och riktade mot driften: personer har klättrat upp på maskiner, diken har grävts igen och ogräsfrön har spridits över markerna för att göra torvskörden svårare eller omöjlig.
Under tisdagen den 5 augusti genomförde polisen 8 avlägsnanden på platsen, med stöd av 13 § polislagen. Ett avlägsnande betyder att en person förs bort från området, till skillnad från ett omhändertagande som är ett mer ingripande beslut och bara får användas när ett avvisande eller avlägsnande inte räcker för att lösa situationen.
Öppen mosse, få vägar och ett stort område
En torvtäkt är i praktiken en flack, trädlös yta som sträcker sig över hundratals hektar. Det finns få skymmande objekt, men också få vägar. En patrull till fots ser långt men rör sig långsamt, och den som avlägsnas på ena sidan mossen kan vara tillbaka på den andra en halvtimme senare.
Där gör en drönare något som marktrupp inte klarar: den håller överblicken och rörelsemönstret samtidigt. Kameran kan följa en grupp som förflyttar sig mellan maskiner, samtidigt som positionen och tidpunkten skrivs in i filen. I gryning och skymning, när mycket av aktiviteten sker, ger en drönare med värmekamera dessutom en bild av var människor befinner sig även när vanlig optik inte räcker till.
Det finns en baksida. Ett flygande kameraperspektiv från femtio meters höjd visar var någon står, men sällan tydligt vem det är.
Vad kamerabevakning med drönare vid Grimsås mosse faktiskt kan bevisa
Bilder från luften är starka på händelseförlopp och svaga på identiteter. Att en person klättrar upp på en grävmaskin syns tydligt. Att just den personen heter något bestämt måste normalt fastställas på annat sätt, till exempel genom kontroll på plats i direkt anslutning till filmningen. Det är en av anledningarna till att avlägsnanden och drönarflygningar hänger ihop rent praktiskt.
Sabotage där effekten kommer långt efter handlingen är svårare. Igengrävda diken lämnar spår i marken som går att tidsbestämma ganska väl. Ogräsfrön gör inte det. Fröna syns inte på film, de gror långt senare, och skadan visar sig som sämre skörd nästa säsong. Här blir filmen indirekt bevisning: den kan visa att någon rörde sig i ett bestämt område med en bestämd rörelse, men kopplingen till skadan måste byggas med annat underlag.
Fyra saker som avgör ett drönarklipps värde
Originalfilen sparas oredigerad. Tid och position följer med i filens metadata. Det går att redovisa vem som hanterat materialet efter landning. Personen i bild kan knytas till en identitet på annat sätt än enbart klädsel. Brister någon av delarna sjunker bevisvärdet snabbt, oavsett hur skarp bilden är.
Tre regelverk krockar på samma våtmark
Grimsås mosse är juridiskt klassad som natur- och våtmark. Det betyder att flera rättigheter gäller på samma yta samtidigt, och att de drar i olika riktningar.
Allemansrätten gäller, men inte obegränsat
Att gå ut på mossen är i grunden tillåtet. Gränsen sätts av skada och olägenhet för markägaren. Naturvårdsverket pekar i sin vägledning på en dom från Högsta domstolen 1996, som slår fast att annans mark inte får nyttjas så att det medför nämnvärd skada eller olägenhet, och att ett kollektivt nyttjande med påtaglig olägenhet kan innebära att allemansrätten inte längre får användas på det sättet. Mer om markägarens perspektiv finns hos Naturvårdsverket.
Demonstrationsrätten skyddar budskapet, inte metoden
Rätten att samlas och protestera är grundlagsskyddad, också på en torvtäkt. Skyddet omfattar däremot inte att blockera maskiner, sabotera utrustning eller hindra en tillståndsgiven verksamhet. Det är där gränsen mellan en demonstration och ett brott går, och det är precis den gränsen drönarmaterialet ska hjälpa till att dokumentera.
Polisens ingripande måste vara proportionerligt
Varje åtgärd polisen vidtar prövas mot behovs-, ändamåls- och proportionalitetsprincipen. Det förklarar en del av den kritik som riktats mot insatsen från verksamhetsutövarens sida, där tempot upplevts som lågt. Polisen får inte välja den mest effektiva åtgärden, utan den minst ingripande som räcker.
Får du flyga drönare över området själv?
Nej, inte fritt. Vid en pågående polisinsats kan luftrummet begränsas, och en privat drönare som stör insatsen kan i sig bli ett problem för piloten. Utöver det gäller de vanliga kraven på drönarkort, registrering och avstånd till människor som du inte har kontroll över. Vi har gått igenom de kraven i vår översikt över regler och lagar för drönare i Sverige.
Det finns också en dataskyddsdel som många missar. Att filma identifierbara personer från luften och sprida materialet är en behandling av personuppgifter, och den behöver ett skäl som håller. Polisen filmar inom ramen för sin brottsbekämpande verksamhet. En privatperson som lägger upp ansiktsnära drönarbilder av demonstranter på sociala medier har inte samma stöd.
Är du markägare eller driver verksamhet som utsätts för något liknande, dokumentera med drönare, men behandla filerna som bevis från första sekunden. Spara råmaterialet, låt metadatan vara orörd och gör dina klipp i en separat kopia. Den som klipper ihop en snygg sammanfattning och slänger originalet har förvandlat bevisning till illustration. Skillnaden märks först den dag åklagaren frågar vad kameran egentligen såg.