Drönare kan effektivisera älginventeringen, och metoden har börjat prövas i Sverige. Den går snabbare, stör djuren mindre än helikopter och är billigare. Flygningen kräver dock tillstånd, och vädret avgör när den går att göra.
Vad som förändras för älginventering
Inventeringen ligger till grund för hur många älgar som får fällas. Räknar man för lågt växer stammen och betesskadorna på ungskog ökar, räknar man för högt riskerar man att skjuta ned beståndet. Räkningen måste alltså vara pålitlig och gå att upprepa. De traditionella metoderna kostar antingen mycket pengar eller mycket arbetstid. Helikopterflyg kräver pilot, bränsle och hyrd maskin, och rotorbullret skrämmer djuren så att de flyttar på sig under själva räkningen. Inventering på marken, till exempel spillningsräkning längs utlagda linjer, kräver många personer som går genom skogen under flera dagar. En drönare med kamera klarar ett avgränsat område med en enda pilot. Den hörs mycket mindre än en helikopter, så älgarna står oftare kvar.
Drönaren ersätter inte länsövergripande inventeringar, eftersom räckvidd och batteritid sätter gränser för hur stor yta den hinner med.
Får man flyga drönare för älginventering
En drönare som används för älginventering kräver tillstånd från Transportstyrelsen, och flygningen måste genomföras så att den inte stör djuren eller skadar skyddade områden.
Transportstyrelsen-reglerna
- Registrering och behörighet: piloten behöver normalt vara registrerad som operatör och ha godkänd utbildning. Vilka krav som gäller för just din drönarvikt styr bland annat vilken utbildning du behöver, och hur du går tillväg beskriver vår guide till drönarkörkortet.
- Flygning utom synhåll: att flyga långa linjer över skog innebär ofta att drönaren försvinner ur pilotens synfält. Det kräver särskilt tillstånd från Transportstyrelsen och kan inte flygas på hobbyreglerna.
- Luftrum: nära flygplatser och i kontrollerat luftrum gäller begränsningar. Kontrollera kartan över området innan planeringen är klar.
- Drönare vid jakt: att inventera före jaktsäsongen är en sak, att använda drönaren under pågående jakt för att leta upp eller driva vilt en annan. Det senare regleras av jaktlagstiftningen och är inte tillåtet. Kontrollera hos länsstyrelsen om du är osäker.
Naturreservat och jaktvårdsområden
- Naturreservat: varje reservat har egna föreskrifter. Vissa förbjuder flygning helt, andra kräver dispens från länsstyrelsen eller kommunen, beroende på vem som förvaltar reservatet.
- Fågelskyddsområden och nationalparker: där gäller ofta tidsbegränsade förbud, särskilt under häckningstid.
- Markägare och jaktvårdsområde: att du får flyga ger dig inte rätt att starta och landa på någon annans mark. Stäm av med markägaren och jaktvårdsområdets styrelse.
Hur älginventering med drönare går till
En älginventering med drönare sker i tre steg: planering med väderkontroll, flygning längs förprogrammerade linjer och analys av bilderna för att räkna älgarna och uppskatta beståndet. Drönaren måste flyga lågt och långsamt för att bilderna ska bli skarpa, så det är vädret som sätter gränserna.
Planering och väderkrav
Det som brukar stoppa en flygning är vind, nederbörd och dåligt ljus. Kraftiga byar gör det svårt för drönaren att hålla linjen, och med regn eller snöfall blir bilderna oskarpa. Vintern brukar anses bäst, eftersom snötäcket ger kontrast och lövfria träd skymmer mindre. Det är samtidigt den årstid då kyla tär hårdast på batterierna. Räkna med kortare flygtid än tillverkaren uppger och ha reservbatterier i en varm väska.
Datainsamling under flygning
Drönaren flygs i parallella linjer över området, ungefär som vid kartering. Tekniken är densamma som när en självflygande drönare kartlägger stora ytor på kort tid. Med en värmekamera syns älgarna som ljusa fläckar mot kall bakgrund även under glesa träd, vilket en vanlig kamera har svårt att klara. Därför kan drönare effektivisera älginventeringen i skogsmiljöer där helikopterbesättningar annars får räkna med blotta ögat.
| Steg | Innehåll | Ungefärlig tidsåtgång (egen uppskattning) |
|---|---|---|
| Förberedelse | Tillståndsansökan, kontakt med markägare, väderbevakning | Flera veckor för tillståndet, några dagar för vädret |
| Genomförande | Programmerade flyglinjer, byte av batterier, bildinsamling | En till två dagar för ett lokalt område |
| Analys | Genomgång av bilder, dubblettkontroll, uppräkning av bestånd | Några dagars arbete, kortare med automatisk bildanalys |
Beräkning av älgbestånd från bilder
Bilderna gås igenom och varje djur markeras. Överlappande bilder kontrolleras så att samma älg inte räknas två gånger. Antalet per kvadratkilometer räknas sedan upp till hela förvaltningsområdet, med hänsyn till hur stor del av ytan som faktiskt flögs.
Ett räkneexempel med egna antaganden: hittar ni 12 älgar på 10 flugna kvadratkilometer blir tätheten 1,2 per kvadratkilometer. För ett område på 50 kvadratkilometer ger det en uppskattning på omkring 60 djur, förutsatt att den flugna ytan är representativ för resten.
Är du redan certifierad avgör tillståndet för flygning utom synhåll hur snabbt ni kommer igång.
Saknar du utbildning får du börja med den, och ta hjälp av någon som redan har den första gången.