1-tums sensorn är inte en tum bred, och namnet är en 70 år gammal fossil. Den aktiva avbildningsarean i Sony RX100 mäter 13,2 x 8,8 millimeter, alltså ungefär en halv tum på diagonalen. Namnet är en rest från videokamerarörens tid på 1950-talet och sitter kvar fast det vilseleder både köpare och fotografer.
Varför kallas sensorn 1-tums?
Namnet kommer från videokamerarör: på 1950-talet angav måttet glasrörets ytterdiameter, inte den yta som faktiskt fångade bilden. Ett rör med en tums diameter gav en användbar bildyta som var betydligt mindre, eftersom glasväggen och kanten runt den aktiva ytan åt upp utrymme. Måttet beskrev alltså hårdvaran runt bilden, inte bilden.
När digitala sensorer tog över fanns inga rör kvar att mäta. Tillverkarna behöll ändå beteckningen, och det är lätt att se varför: inköpare, konstruktörer och kunder hade redan lärt sig vad ”⅔-tums” och ”1-tums” betydde i praktiken, och en ny skala hade tvingat alla att räkna om sina jämförelser. Termen blev kvar, som ett gammalt ord för något som inte längre finns. Resultatet är att sensorstorlek i dag anges i en enhet som inte mäter någonting på sensorn.
Hur mätningen blev fossil
En sensor som säljs som 1-tums är i verkligheten omkring 13 millimeter bred, och de mindre tum-beteckningarna ligger ännu längre under sitt namn. Jämför man med format som aldrig fick något tum-namn blir glappet uppenbart:
| Sensortyp | Historiskt namn | Faktisk bredd (mm) | Faktisk höjd (mm) |
|---|---|---|---|
| 1-tums | 1 inch | 13,2 | 8,8 |
| ⅔-tums | 2/3 inch | cirka 8,8 | cirka 6,6 |
| APS-C | (ingen tum-benämning) | cirka 23,8 | cirka 15,8 |
En tum är 25,4 millimeter. En 1-tums sensor är alltså drygt hälften så bred som namnet antyder, och en ⅔-tums sensor mäter ungefär hälften av sitt eget namn. APS-C, som är närmare 24 millimeter brett och därmed det enda formatet i tabellen som ligger i närheten av en tum, har aldrig kallats för tum alls.
Räknar man på det blir bildarean för en 1-tums sensor 13,2 × 8,8 ≈ 116 kvadratmillimeter, mot cirka 23,8 × 15,8 ≈ 376 för APS-C. Drygt tre gånger mer ljusinsamlande yta, med samma exponeringstid och samma bländartal.
Det är den skillnaden som avgör hur mycket brus du får i skymningen, inte namnet på formatet.
Vad det betyder när du köper kamera
Beteckningen 1-tums säger ingenting om exakt hur stor sensorn är, eftersom ingen standard binder namnet till ett mått. Två kameror med samma sensornamn kan skilja sig i både aktiv area och pixelstorlek, och det är pixelstorleken som styr hur mycket ljus varje bildpunkt samlar in. Därför kan den ena kameran ge användbara bilder vid ISO 3200 medan den andra spårar ur redan halvvägs dit.
I drönarsammanhang blir det extra påtagligt. En drönarkamera fotograferar nästan alltid i rörelse och behöver därför kort slutartid, vilket betyder högre ISO så snart ljuset går ner. Två drönare som båda marknadsförs med 1-tums sensor kan ge helt olika resultat en grå oktobermorgon, och specifikationsraden avslöjar det inte.
Mobiltelefoner har gjort saken värre. När en telefontillverkare skriver ”1-tums sensor” i en pressbild ligger sensorn ofta bakom ett litet objektiv med begränsad bländare, och den fysiska arean används inte fullt ut i alla lägen. Det du kan göra åt det är enkelt: leta upp måtten i millimeter i den tekniska specifikationen. Står de inte där duger pixelstorleken i mikrometer som andrahandsuppgift.
Namnet 1-tums är en 70 år gammal kvarleva som inte beskriver sensorn, bara röret den en gång satt i. Ska du jämföra kameror i samma priskategori, be om måtten i millimeter innan du jämför något annat. Handlar det bara om att avgöra om en uppgradering är värd pengarna räcker det att räkna på bildarean och se om skillnaden är dubbel.